Himmelskalendern

SAAF:s himmelskalender beskriver ett urval av det som händer på himlen under året. Här får du observationstips till de mest sevärda händelserna under aktuellt kvartal. Längst ner på sidan hittar du mer generell information för olika årstider.

Stjärnhimlen hösten och förvintern 2026

Under hösten och tidiga vintern dröjer fortfarande Sommartriangeln kvar i sydväst så snart det mörknat, men sedan sjunker den allt lägre under kvällens lopp. Samtidigt närmar sig höstens stjärnbilder sin högsta position i söder. Central för höstens stjärnbilder är ”Kvadraten i Pegasus” och med den som utgångspunkt kan man alltid hitta till stjärnbilderna runt omkring: Andromeda, Fiskarna, och Vattumannen med flera. Rakt ovanför i zenit hittas Cassiopejas W. Bland höststjärnbilderna finns planeterna Saturnus och Neptunus.

Under natten går vinterstjärnbilderna upp i öster med Orion i spetsen. Ovanför i Oxen, inte långt från Plejaderna återfinns Uranus. På väg upp borta på österhimlen hittar vi samtidigt Jupiter och Mars.

Planetskivorna oktober-december 2026

Bilderna visar planeternas utseenden vid några utvalda tillfällen när de är som bäst.

Händer på morgonhimlen i november

I år gör Merkurius sitt höstliga framträdande på morgonhimlen i slutet av november. Bilden visar det man kan se vid borgerliga skymningens slut vid de angivna tiderna. Ljusstarka Venus (magn -4,6) är till en början gömd nära solen från jorden sett men kommer fram i solljuset strax före Merkurius. Merkurius närmar sig Venus något men den kommer aldrig i fatt. Närmast varandra är de på morgonen omkring 15 november. Det skiljer då ca 10 grader.

Om man kan få syn på Venus lite tidigare än angivna tider, när det är mörkare, kan man hitta stjärnan Spica (magn 1,0). Venus tar en sväng runt Spica under november. Spica är bara en grad från Venus kring den 10 november och avståndet ökar sedan.

Venus är den här gången extra intressant att titta närmare på med teleskop. Venus är stor och uppvisar en fin tilltagande skära. Se planetskivorna i bild 2. Även Merkurius uppvisar en tydlig fas, närmare halv i detta läge. Med andra ord har båda planeterna varit mellan oss och solen tidigare.

 

Det svärmar om Mars

Planeten Mars (magn ca +1,0) har sena vanor. Går upp i öster strax före midnatt, kommer upp högt i sydost under natten, och närmar sig söder framåt morgonen. Mars rör sig snabbt genom stjärnbilderna. I oktober är den i Kräftan. Mars rör sig rakt igenom stjärnhopen M44, Bikupan, kring den 11 oktober. Mars är inte ljusare än att man lätt kan se stjärnorna svärma som en bisvärm runt planeten. Se bilden. I november kommer Mars till Lejonet och där möter den Jupiter den 15 november. Se nästa bild om det. Tio dagar senare passerar Mars ganska nära Regulus i Lejonet. 30 november till sist kan man se en trevlig kombination av Mars, Jupiter, Regulus och en avtagande halvmåne.

Kunglig Jupiter möter Mars

Jupiter (magn -1,9) har nu sena vanor som Mars. Upp före midnatt och väl synlig i sydost under natten. Jupiter, högste guden i romersk mytologi (Zeus i grekisk dito), är passande nog i sällskap med djurens konung Lejonet och den kungliga stjärnan Regulus under perioden. Mars, krigsguden, rör sig förbi nära Jupiter kring den 15 november. Det skiljer en dryg grad mellan dem i detta ödesdigra möte. Vad kan man vänta sig av detta månne?

Ringplaneten Saturnus ligger bra till

Saturnus (magn +0,5) är lätt åtkomlig under perioden. Den har den 4 oktober sin opposition. Se bild. Det betyder att den ses rakt i söder vid midnatt (svensk normaltid). Under tiden som följer så kommer den passera söder allt tidigare under kvällen. Sent i december sker det redan tidig kväll. Saturnus är placerad mitt bland höststjärnbilderna, snett nedanför kvadraten i Pegasus. Följ diagonalen ner lika långt till. Saturnus uppvisar sina ringar i en mycket fin vinkel just nu. Se bild 2, planetskivorna.
Det finns en planet till nära Saturnus och det är den yttersta planeten Neptunus. Med sin magnitud på +7,8 behöver man ett teleskop för att se den. Två asteroider finns också markerade på kartan. I Valfisken har vi Pallas och Vesta. Faktum är att dessa just nu är lika ljusa eller ljusare än Neptunus.

 

Stjärnhimlen generellt under året

Nedan hittar du mer generell information om stjärnhimlens variation för varje kvartal. Se stjärnkarta och läs mer under varje kvartal.

Vinter

Från januari till mars ses den magnifika stjärnbilden Orion mot söder under kvällstid, och runt den återfinns alla de ljusa vinterstjärnbilderna.

Vår

Vårens stjärnbildstrio är Lejonet, Björnvaktaren och Jungfrun. Rakt upp på himlen i zenit ses den välkända Karlavagnen.

Sommar


På grund av den ljusa sommarhimlen kommarstjärnbilderna till sin rätt först från augusti. Då hittar vi Sommartriangeln och Vintergatan högt upp mot zenit i söder så snart mörkret faller.

Höst

Central för höstens stjärnbilder är ”Kvadraten i Pegasus” och med den som utgångspunkt kan man alltid hitta till stjärnbilderna runt omkring: Andromeda, Fiskarna, och Vattumannen.

Fler händelser på himlen

Läs om fler händelser och få mer detaljerad information på André Frankes webbsida Astroinfo!

Redaktör

Redaktör och illustratör för himmelskalendern är Anders Wettergren.

Anders Wettergren
Redaktör för Himmelskalendern på webben
Illustratör och redaktör Redaktör för SAAF:s Astronomiska Årskalender
anders.wettergren[a]saaf.se