Gymnasiearbeten och skolprojekt med SAAF:s fjärrteleskop

På denna sida presenteras förslag på aktiviteter och gymnasiearbeten som skolelever kan göra med Margareta Westlundteleskopet. Du som är elev eller lärare på högstadiet eller gymnasiet har möjlighet att använda SAAF:s fjärrteleskop utan kostnad.

Se nedan hur du gör ansökan.

Margareta Westlundteleskopet är SAAF:s fjärrstyrda teleskop i Spanien. Det står på en mörk plats och är tillgängligt hela året för observationer. Du styr enkelt teleskopet via en webbläsare på din egen dator eller surfplatta.

SAAF kan erbjuda kostnadsfri användning av fjärrteleskopet för skolprojekt tack vare finansiellt stöd från Stiftelsen Oscar och Maria Ekmans Donationsfond.

Loading...

Projektförslag

Nedan beskriver vi kort några observationsprojekt som är lämpliga i grundskolan och gymnasiet. För varje projekt har vi angett lämpliga nivåer: M (mellanstadiet), H (högstadiet) och G (gymnasiet). Gymnasieprojekten kan genomföras i form av examensarbete på naturvetenskapliga och tekniska utbildningar.

Solsystemet

  • Lär känna planeterna (M). Fotografera de planeter som kan ses under en natt och diskutera varför de ser ut som de gör till storlek, form och färg.
  • Lär känna månen (M). Studera kratrar, bergskedjor och lavahav. Varför ser månytan ut som den gör, hur bildas kratrar, berg och månhav? Undersök hur månens utseende förändras under olika faser. Identifiera kända kratrar och berg.
  • Följ Jupitermånarnas rörelser och beräkna deras omloppstider (M, H). Fotografera de galileiska månarna under en natt, mät upp deras positioner och studera relationen mellan deras inbördes omloppstider kring Jupiter. Gör en film av bilderna över månarnas rörelser och Upprepa Galileo Galileis observationer 1610.
  • Bestäm Jupiters massa (G). Fotografera de Galileiska månarnas rörelser och bestäm deras banradier och omloppsstider. Använd Keplers tredje lag för att bestämma Jupiters massa.
  • Följ Venus rörelse kring solen och förändringen av dess faser (M, H). Gör en film av bilder som tas under en termin och upprepa Galileo Galileis observationer 1610.
  • Studera planeten Mars i olika färger och studera molnformationer dess yta och moln (H). Fotografera i röda, gröna och blå filter. Se hur markformationer är tydligast i rött ljus, polarkalotten i grönt och blått ljus och höga iskristallmoln i blått ljus. Undersök orsaken och konstruera en färgbild. Studera ytformationer, moln och polarkalottens storlek. Diksutera säsonger på Mars och jämför med jorden.
  • Fotografera Jupiters molnsystem (H). De mörka bältena består av låga moln och de ljusa zonerna av höga moln som ständigt är i rörelse. Fotografera i röda, gröna och blå filter och förklara skillnader i planetens utseende. Gör en färgbild.
  • Fotografera svaga kometer (G). Varje natt finns tiotals kometer inom räckhåll för teleskopet. Välj en komet och följ den med minst en bild varje månad, och studera hur den utvecklar sig när den närmar sig eller avlägsnar sig från solen. Mät hur svanslängden varierar med avståndet till solen och beräkna dess verkliga längd i rymden. Alternativt välj ett antal olika kometer synliga under samma natt och studera hur deras utseende varierar. Finns det något samband med avståndet till solen? Syns det någon svans och i vilken riktning pekar den? Är kometen stoft- eller gasrik?
  • Beräkna en asteroids eller en komets bana från astrometri (G). Fotografera en småkropp vid minst tre tillfällen under minst en månads tid, helst längre. Mät objektets positioner, beräkna banelementen och undersök hur den rör sig i solsystemet jämfört med jorden och andra kroppar. Jämför med officiella banelement som kan vara baserade på många års observationer.
  • Bestäm rotationstiden för en asteroid (G). Fotografera en asteroid vid flera tillfällen under ett par nätter, studera hur dess ljusstyrka varierar och bestäm dess rotationstid från den resulterande ljuskurvan.

Stjärnor

  • Fotografera dubbelstjärnor och gör ett kollage (M, H). Mät komponenternas inbördes avstånd och lägen.
  • Bestäm magnituden för en variabel stjärna och rapportera den (H, G). Utför exakta ljusstyrkebestämningar av en variabel stjärna med hjälp av fotometriska filter och rapportera mätningarna. Bestäm perioden.
  • Bestäm spektralklassen för ljusa stjärnor (G). Ta spektra av fem olika stjärnor med transmissionsgittret och studera vilka spektrallinjer som är synliga och hur tydliga de är. Med denna information kan du bestämma stjärnans spektralklass. Du kan komplettera med fotografering i fotometriska färgfilter och med dessa bestämma stjärnans färg och temperatur.
  • Följ en exoplanet som förmörkar sin moderstjärna (G). Ta många bilder av en stjärna under en natt, mät magnituden och försök detektera den svaga ljusstyrkeminskningen när dess exoplanet passerar framför stjärnans skiva och blockerar en liten del av dess ljus. Jämför med professionella observationer av stjärnan. Vad kan man säga om exoplanetens egenskaper?

Stjärnhopar, nebulosor och galaxer

  • Fotografera Messierobjekt (M). Fotografera ljusa himmelsobjekt i Charles Messiers berömda katalog från 1700-talet, som innehåller öppna och klotformiga stjärnhopar, nebulosor och galaxer. Beskriv och diskutera de olika typerna av objekt.
  • Klassificera galaxer (H). Fotografera samtliga galaxtyper i Hubbles berömda stämgaffeldiagram, placera dem på deras respektive platser i diagrammet. Varför ser galaxerna ut som de gör?
  • Fotografera galaxer och nebulosor i olika färger (H,G). Studera galaxers och nebulosors utseende i röda, gröna och blå filter. Undersök olika stjärnpopulationer genom studier av bilderna i de olika färgerna. Identifiera emissionsnebulosor och mörka gasmoln och undersök hur de fördelar sig i galaxen. Beskriv galaxens morfologi och typ. 
  • Bestäm åldern på en stjärnhop (G). Fotografera en öppen stjärnhop med två fotometriska filter, bestäm stjärnornas magnituder och färger och beräkna hopens ålder. Hur utvecklas en typisk stjärna i hopen och är alla lika gamla och tunga?
  • Fotografera Hubble Deep Field och jämför resultatet med Hubbleteskopets (G). Ta långa exponeringar av det himmelsfält som observerades av Hubbleteleskopet i syfte att söka efter unga, avlägsna galaxer. Undersök vad man fann på Hubbleteleskopets bilder och jämför genom att mäta på din egen bild. Hur många galaxer ser du och hur många kan du identifiera på Hubblebilden?

Ansökan

Du som är elev kan ansöka om tid för att göra observationer till gymnasiearbeten. Du som är lärare kan ansöka om tid för att göra laborationer eller aktiviteter för skolanvändning. Användningen av teleskopet är kostnadsfritt om ansökan godkänns. Ansökningar kan inkomma när som helst.

Om du vill ansöka om teleskopanvändning eller har frågor kring detta, skicka ett mejl till skolastronomi[at]saaf.se. I en ansökan behöver vi följande information:

  • Projektets namn, syfte och beskrivning av frågeställning och metod. Hur ska övningen eller analysen göras och vilka resultat förväntar du dig?
  • Hur mycket observationstid som behövs med motivering. När ska observationerna göras? Vilken typ av observationer behövs? Några särskilda filter? Vilka objekt ska observeras?
  • Skolämne, årskurs och skolans namn och adress.
  • Ditt namn och e-postadress.
  • Om du är elev, även din lärares namn och e-postadress samt klassbeteckning.
  • Lite om dig själv som kan vara bra för oss att veta, till exempel om du har tidigare erfarenhet av teleskopobservationer eller fotografering.
  • Till lärare: Om färdig aktivitet/laboration finns ber vi att du bifogar den för att kunna anpassa den till fjärrteleskopet. 

När projektet är klart skickar du en kopia av gymnasieprojektet eller laborationen till SAAF för arkivering och redovisning.

För gymnasiearbeten krävs en väl genomtänkt och motiverad projektplan. Tänk på följande när du planerar ditt projekt: 

  • Är objektet du vill observera synligt från teleskopets position i Spanien? Kontrollera synligheten med onlinestjärnkartan Heavens Above. 
  • Syns objektet vid den tidpunkt du vill observera? Hur många observationer behövs?
  • Behöver du använda olika filter för att få de resultat du önskar?
  • Vet du hur observationer och analys ska göras?

SAAF kan bistå med råd om användningen av teleskopet och hur de astronomiska observationerna och analysen kan genomföras. Via SAAF får du också kontakt med andra lärare med erfarenhet av teleskopet och astronomiska observationer som kan ge skolrelevanta råd och tips. Projektets utformning, planering, genomförande, värdering och koppling till läroplanen ansvarar skolan för. Detaljer om teleskopet, dess utrustning och geografiska läge finns här.