Himmelskalendern

SAAF:s himmelskalender beskriver ett urval av det som händer på himlen under året. Här får du observationstips till de mest sevärda händelserna under aktuellt kvartal. Längst ner på sidan hittar du mer generell information för olika årstider.

Stjärnhimlen sensommar och höst 2026

På grund av ljusa sommarnätter kommer sommarstjärnbilderna till sin rätt först från augusti. Då hittar vi den s k Sommartriangeln högt upp mot zenit i söder så snart mörkret faller. Den består av sommarstjärnbildernas tre ljusaste stjärnor, huvudstjärnorna i Svanen, Örnen och Lyran. Svanen är lätt att känna igen på sin korsform. Här löper Vintergatan förbi med sitt detaljrika och ljusa band via Örnen och vidare ner mot horisonten till Skyttens stjärnbild.

Höststjärnbilderna väntar i öster. Central där är Kvadraten i Pegasus. Den kommer under sennatten ersätta Sommartriangeln i söder. Flera planeter befinner sig på den östra delen av himlen. I sydost, på väg upp, hittar vi Saturnus och nära den Neptunus. Väntar man tillräckligt länge, framåt morgonen, så går även Mars och Uranus upp i nordost.

Planetskivorna juli-september 2026

Bilderna visar planeternas utseenden vid några utvalda tillfällen när de är som bäst.

Mars, återkomsten och Uranus

Mars har varit osynlig ett tag men nu kan man börja se den sent på natten när det är mörkt nog från augusti. Den går upp strax efter midnatt och hittas i ost eller nordost. Mars (magnitud 1,3) befinner sig först i Oxens stjärnbild, som bilden visar, men vandrar sedan vidare genom Tvillingarna. På bilden kan man även se Uranus, som Mars passerade i början på juli när vi inte kunde se det. Uranus (magnitud 5,7) kan vid nattliga förhållanden ses för blotta ögat nedanför Plejaderna under perioden. Just kring 9 augusti passerar Mars nära asteroiden Ceres. Lite svårare att hitta är den av magnitud 8,1. Lite annan karthjälp kan behövas.

Saturnus och Neptunus

Saturnus är tillsammans med Neptunus de planeter som är lättast att komma åt under perioden. De ses i öster eller sydost så snart det mörknat under kvällen och närmar sig söder senare under natten. Söderläget får vi invänta tills i september. Oppositionen när söderläget inträffar vid midnatt svensk normaltid sker 4 oktober. Jag har valt att visa Saturnus i sydost vid midnatt 9-10 september. Saturnus (magnitud +0,6) är då lätt tillgänglig i sydost. Till hjälp för identifikationen finns Pegasuskvadraten ovanför till höger. Följ diagonalen ner. Den betydligt ljussvagare Neptunus (magnitud 7,8) som förstås kräver ett teleskop, ligger bara ett par ”handbredder” västerut.

Stor partiell solförmörkelse 12 augusti

På kvällen den 12 augusti är det nymåne och till på köpet passerar den osynliga månen framför solskivan. Vi har en solförmörkelse. Förmörkelsen är total nere på Iberiska halvön och på Island, men den är partiell hos oss. Den är å andra sidan mycket stor i Sverige, ca 85% av soldiametern. Den är inte helt bekväm för oss. Förmörkelsen sker kvällstid med början kring kl 19 och hinner precis avslutas innan solen går ner. I sydöstra Sverige hinner den till och med gå ner innan den avslutas. Maximum sker ca kl 20 och solen är då bara drygt 5 grader över horisonten. Risken att moln kan skymma solen är stor när den står så lågt.

Partiell månförmörkelse 28 augusti

Efter solförmörkelsen den 12 augusti blir det som på beställning en partiell månförmörkelse ett halvt månvarv senare, på morgonen den 28 augusti. Vi missar tyvärr dess nästan totala fas eftersom månen gått ner då. Vi kommer ändå att kunna se början på förmörkelsen vid kl 04.35. Det är då jordens kärnskugga kommer in över den vänstra kanten. Vi är visserligen redan inne i jordens halvskugga sedan 03.30 men det kan vi knappt uppfatta. När månen går ner är förmörkelsen 75-95 % i södra Sverige.

Månen i Plejaderna (igen)

2025/2026 ligger månbanan så att månen passerar framför stjärnhopen Plejaderna nästan varje månvarv. Men det är inte alltid passar så att vi kan se det. Men på kvällen den 30 september kan vi se det, men det blir svårt. Månen går upp i nordost tidigt på kvällen och är då redan mitt i Plejaderna. Bakom den finns Alcyone, hopens ljusaste stjärna. Kring kl 20 tittar den fram vid den mörka randen, vilket är nödvändigt om vi ska se det. Månfasen är nämligen inte optimal. Den belysta delen är 93% och månen bländar väldigt mycket. Det är knappast möjligt att se Plejaderna för blotta ögat när månen är i hopen. Kikare behövs. Bilden avser 60o Nord/15o Ost.

Meteorsvärmen perseiderna 2026

Den mest kända meteorsvärmen är perseiderna. Dess meteorer ser ut att komma från stjärnbilden Perseus och kan ses under hela augusti men som flest är de nätterna kring 12 och 13 augusti. Årets perseidmaximum sammanträffar vid nymånen (dagen då vi har vår partiella solförmörkelse). Förhållandena för meteorobservation blir alltså optimala. Perseiderna kan i bästa fall ge upp till ett 100-tal meteorer per timme men vanligen ser vi betydligt färre än så men ändå tiotals. Det har varit klent på senare år.

Stjärnhimlen generellt under året

Nedan hittar du mer generell information om stjärnhimlens variation för varje kvartal. Se stjärnkarta och läs mer under varje kvartal.

Vinter

Från januari till mars ses den magnifika stjärnbilden Orion mot söder under kvällstid, och runt den återfinns alla de ljusa vinterstjärnbilderna.

Läs mer

Vår

Vårens stjärnbildstrio är Lejonet, Björnvaktaren och Jungfrun. Rakt upp på himlen i zenit ses den välkända Karlavagnen.

Läs mer

Sommar


På grund av den ljusa sommarhimlen kommarstjärnbilderna till sin rätt först från augusti. Då hittar vi Sommartriangeln och Vintergatan högt upp mot zenit i söder så snart mörkret faller.

Läs mer

Höst

Central för höstens stjärnbilder är ”Kvadraten i Pegasus” och med den som utgångspunkt kan man alltid hitta till stjärnbilderna runt omkring: Andromeda, Fiskarna, och Vattumannen.

Läs mer

Fler händelser på himlen

Läs om fler händelser och få mer detaljerad information på André Frankes webbsida Astroinfo!

Fler händelser

Redaktör

Redaktör och illustratör för himmelskalendern är Anders Wettergren.

Anders Wettergren
Redaktör för Himmelskalendern på webben
Illustratör och redaktör Redaktör för SAAF:s Astronomiska Årskalender
anders.wettergren[a]saaf.se