Himmelskalendern

SAAF:s himmelskalender beskriver ett urval av det som händer på himlen under året. Här får du observationstips till de mest sevärda händelserna under aktuellt kvartal. Längst ner på sidan hittar du mer generell information för olika årstider.

Stjärnhimlen sensommaren och tidig höst 2025

På grund av ljusa sommarnätter kommer sommarstjärnbilderna till rätt först från augusti. Då hittar vi den s k Sommartriangeln högt upp mot zenit i söder så snart mörkret faller. Den består av sommarstjärnbildernas tre ljusaste stjärnor, huvudstjärnorna i Svanen, Örnen och Lyran. Svanen är lätt att känna igen på sin korsform. Här löper Vintergatan förbi med sitt detaljrika och ljusa band via Örnen och vidare ner mot horisonten i Skyttens stjärnbild.

Höststjärnbilderna väntar i öster. Central där är Kvadraten i Pegasus. Den kommer senare under natten ersätta Sommartriangeln i söder. Flera planeter befinner sig på den delen av himlen. I sydost, på väg upp, hittar vi Saturnus, nu mycket nära Neptunus. I nordost följer sent under natten Uranus. På morgonsidan kommer så småningom Jupiter upp och där väntar den briljanta Venus.

Planetskivorna juli-september 2025

Bilderna visar planeternas utseenden vid några utvalda tillfällen när de är som bäst.

Jupiter och Venus kommer varandra nära

Efter att ha varit borta bakom solen ett tag uppenbarar sig Jupiter på gryningshimlen i augusti. På morgonsidan väntar där Venus, enligt mytologin dotter till Jupiter. Den 12 augusti, dvs ungefär samtidigt med den årliga meteorsvärmen perseiderna kommer de inom en grad från varandra den morgonen. Ett mer blixtrande möte får man leta efter eftersom det är de ljusaste planeterna. Venus är den ljusaste av de båda. Bilden visar himlen cirka en timme före soluppgången.

Venus som dagstjärna men månen kommer i vägen

Strax före gryningen den 19 september går Venus upp i öster. Mindre än en grad från den hittar man stjärnan Regulus i Lejonet. Bara lite därifrån, uppe till höger om Venus, kan man då också skymta en tunn avtagande månskära. Lite senare hinner månen ifatt Venus. Det sker mitt på dagen och då ockulterar månen planeten. Se bild för ungefärliga tider. För att se det behövs en ordentlig kikare eller ett mindre teleskop. Man hittar först Venus och först därefter månskäran som är ljussvag. Det blir en utmaning eftersom månskäran är så tunn. Men observera att man får vara försiktig så att man inte får in solen, som är i närheten. Bäst är det om man kan skymma bort solen med en husvägg eller liknande. Om inte annat så underlättar det om man slipper bli bländad av solen.

Saturnus i opposition och Neptunus

Saturnus är den planet som är lättast att komma åt under perioden. Den ses i sydost när det mörknat under kvällen och närmar sig söder senare under natten. Söderläget intas allt tidigare i september och opposition sker natten till 21 september. Då står den i rakt söder vid midnatt svensk normaltid, dvs kl 01 sommartid. Saturnus är ljus (magnitud +0,6) men det finns i år en annan planet alldeles i närheten som inte lika lätt ser och det är Neptunus (magnitud 7,8). Neptunus befinner sig bara 2,5 grader bort. Detta underlättar om man ska hitta Neptunus, som förstås kräver ett teleskop. Se nästa bild.

Saturnus och Neptunus i sällsynt pardans runt vårdagjämnningspunkten

Genom sin närhet till Saturnus så har Neptunus sin opposition nästan samtidigt med Saturnus. Saturnus opposition sker 21 september medan Neptunus har sin opposition den 23 september. Det skiljer drygt 2 dygn. Av en tillfällighet infaller höstdagjämningen den 22 september, nästan mitt emellan mellan dessa oppositionsdatum. Saturnus och Neptunus samtidiga oppositioner gör att båda planeter gör nästan identiska synkrona rörelser på himlen under hösten. Beroende på att jorden i sin bana har en snabbare rörelse österut än dessa planeters ser det som att de tillfälligt backar västerut och beskriver en loop. Saturnus ligger närmare oss och gör en stor loop medan Neptunus som den yttersta planeten i solsystemet gör en mindre dito. Nästa gång vi kan se Saturnus och Neptunus tillsammans är om drygt 35 år. Neptunus har magnitud 7,8 och kan identifieras i teleskopet med denna karta.

Total månförmörkelse i september

I samband med fullmånen den 7 september kan man se en total månförmörkelse från svensk horisont. Månen träffar på jordskuggan redan innan vi ser den gå upp i sydost. När månen går upp vid ungefär 19.45 har den nästan nått mitten av den totala fasen. Månen kan vara svår att upptäcka först men tonar fram allteftersom. Men det är gott om tid. Månen befinner sig i jordens kärnskugga ända fram till kl 20.53. Sedan tar det en timme tills den lämnat kärnskuggan. Vid kl 23 är allt över och månen har fått sin fulla ljusstyrka.

Meteorsvärmen perseiderna 2025

Den mest kända meteorsvärmen är perseiderna. Dess meteorer ser ut att komma från stjärnbilden Perseus och kan ses under hela augusti men som flest är de nätterna kring 12 och 13 augusti. Årets perseidmaximum sammanträffar tyvärr med en ljus måne som nyligen varit full. Det kommer att störa meteorräknandet avsevärt. Perseiderna kan i bästa fall ge upp till ett 100-tal meteorer per timme men vanligen är det betydligt färre än så men åndå tiotals. Det har varit klent på senare år.

Stjärnhimlen generellt under året

Nedan hittar du mer generell information om stjärnhimlens variation för varje kvartal. Se stjärnkarta och läs mer under varje kvartal.

Vinter

Från januari till mars ses den magnifika stjärnbilden Orion mot söder under kvällstid, och runt den återfinns alla de ljusa vinterstjärnbilderna.

Vår

Vårens stjärnbildstrio är Lejonet, Björnvaktaren och Jungfrun. Rakt upp på himlen i zenit ses den välkända Karlavagnen.

Sommar


På grund av den ljusa sommarhimlen kommarstjärnbilderna till sin rätt först från augusti. Då hittar vi Sommartriangeln och Vintergatan högt upp mot zenit i söder så snart mörkret faller.

Höst

Central för höstens stjärnbilder är ”Kvadraten i Pegasus” och med den som utgångspunkt kan man alltid hitta till stjärnbilderna runt omkring: Andromeda, Fiskarna, och Vattumannen.

Fler händelser på himlen

Läs om fler händelser och få mer detaljerad information på André Frankes webbsida Astroinfo!

Redaktör

Redaktör och illustratör för himmelskalendern är Anders Wettergren.

Anders Wettergren
Styrelseledamot
Redaktör för Himmelskalendern på webben
Illustratör och redaktör Redaktör för SAAF:s Astronomiska Årskalender
Carl Bergstens gata 17, 603 78 Norrköping
anders.wettergren[a]saaf.se