Himmelskalendern

SAAF:s himmelskalender beskriver ett urval av det som händer på himlen under året. Här får du observationstips till de mest sevärda händelserna under aktuellt kvartal. Längst ner på sidan hittar du mer generell information för olika årstider.

Stjärnhimlen vintern 2026

Vid årets början ser man höststjärnorna med Pegasuskvadraten i spetsen på västerhimlen. Där ser vi planeterna Saturnus och Neptunus på väg att gå ner. Under perioden dominerar de praktfulla vinterstjärnbilderna söderhimlen kvällstid. Orion är den centrala stjärnbilden och runt den återfinns alla de fina vinterstjärnbilderna. Orions bälte pekar ut Stora Hunden nedanför och Oxen ovanför. I Oxen hittar vi planeten Uranus. Ovanför Oxen och delvis sammanhängande med den tronar Kusken. Öster om Orion hittar vi Lilla Hunden och Tvillingarna. I Tvillingarna finns en annan planet, briljanta Jupiter. Bland vinterstjärnbilderna finns en oslagbar uppsättning av ljusa stjärnor. I gruppen finns ingen mindre än stjärnhimlens ljusaste stjärna, Sirius.

I mars börjar kvällarna snabbt ljusna och Orion försvinner i skymningsljuset framåt vårdagjämningen. Man kan samtidigt se vårstjärnbilderna, med Lejonet i spetsen, komma högt upp i sydost med Stora Björnen vakande ovanför.

Planetskivorna januari-mars 2026

Bilderna visar planeternas utseenden vid några utvalda tillfällen när de är som bäst.

Jupiter i opposition

Året börjar med Jupiters opposition, dvs man kan se den i söder mitt i natten, mittemot solen. Det är där man kan se den under den här perioden. Jupiter överglänser det mesta men den befinner sig i fint sällskap, med stjärnorna Castor och Pollux i Tvillingarna. Castor och Pollux är Zeus barn, dvs Jupiters barn.

Flera planeter på skymningshimlen

Vinterns skymningsföreställning sker i februari. Saturnus, i sällskap med en osynlig Neptunus, är på väg in i solljuset i februari. Där i skymningen möter Merkurius upp, i en fördelaktig så kallad ostlig elongation. När Merkurius sagt sitt så börjar Venus krypa upp på skymningshimlen, där den möter Saturnus i slutet av månaden. För ungefärliga tider se bilden.

Stjärnan Regulus försvinner bakom månen

Inte så ofta det händer men ibland ockulterar månen en ljus stjärna av magnitud 1 eller ljusare. Månen passerar framför Regulus i Lejonet på kvällen den 29 mars. Det hände senast den 10 december. Men nu är det sista chansen på mycket längre att få se det, ja på flera årtionden. Alla kan se det om man är i södra Sverige. Tiderna avser som vanligt 60 N/15 Ost..

Månen ockulterar några Plejader

2025/2026 ligger månbanan så att den passerar framför stjärnhopen Plejaderna nästan varje månvarv. Men det är inte alltid passar så att vi kan se det. Sent på kvällen den 27 januari har vi ett tillfälle som vi kan se. Det är inte den bästa situationen emellertid. Månen har blivit mer än halv och är mycket ljus. Om man ska kunna se några av stjärnorna i Plejaderna måste det ske med teleskop eller fältkikare. Månen passerar bara över två av de ljusare Plejaderna, Maia och Taygeta. Lättast att se är när de försvinner vid månens mörka rand. Tiderna avser 60 N/15 Ost.

Stjärnhimlen generellt under året

Nedan hittar du mer generell information om stjärnhimlens variation för varje kvartal. Se stjärnkarta och läs mer under varje kvartal.

Vinter

Från januari till mars ses den magnifika stjärnbilden Orion mot söder under kvällstid, och runt den återfinns alla de ljusa vinterstjärnbilderna.

Vår

Vårens stjärnbildstrio är Lejonet, Björnvaktaren och Jungfrun. Rakt upp på himlen i zenit ses den välkända Karlavagnen.

Sommar


På grund av den ljusa sommarhimlen kommarstjärnbilderna till sin rätt först från augusti. Då hittar vi Sommartriangeln och Vintergatan högt upp mot zenit i söder så snart mörkret faller.

Höst

Central för höstens stjärnbilder är ”Kvadraten i Pegasus” och med den som utgångspunkt kan man alltid hitta till stjärnbilderna runt omkring: Andromeda, Fiskarna, och Vattumannen.

Fler händelser på himlen

Läs om fler händelser och få mer detaljerad information på André Frankes webbsida Astroinfo!

Redaktör

Redaktör och illustratör för himmelskalendern är Anders Wettergren.

Anders Wettergren
Redaktör för Himmelskalendern på webben
Illustratör och redaktör Redaktör för SAAF:s Astronomiska Årskalender
Carl Bergstens gata 17, 603 78 Norrköping
anders.wettergren[a]saaf.se