Animation av planetbilder

Genom att göra en filmsekvens av många stillbilder av en planet kan man upptäcka fenomen som man annars hade missat och bättre förstå dynamiken, exempelvis i Jupiters molntäcke. Biträdande sektionsledaren Peter Rosén berättar här om projektet. Hör av dig honom om du vill delta!

Bakgrund

I mars 1974 tog jag några av mina dittills bästa färgbilder av planeten Jupiter på diafilm genom ett enkelt teleskop.
Detta var endast 3 månader efter att rymdsonden Pioneer 10 för första gången någonsin hade genomfört en förbiflygning och skickat tillbaka närbilder av jätteplaneten.

Under de kommande 40 åren har den växande skaran av amatörer världen över kontinuerligt höjt ribban och tagit allt fler och mer högupplösta stillbilder av Jupiter. Men utvecklingen av planetens dynamiska atmosfär med mörka band och ljusa zoner samt den stora röda fläcken som kontinuerligt roterar är svåra att tolka över tiden i stillbilder. Med animerade filmsekvenser kan man underlätta denna tolkning.

Voyager 3-projektet

För många år sedan dök tanken upp att det borde gå att kombinera stillbilder till animerade tidssekvenser, och då inte bara över några dygn utan över en hel säsong. Trots att ribban sattes väldigt högt för något som aldrig hade gjorts tidigare fanns ingen klar strategi för hur projektet skulle genomföras.

I slutet av 2013 stod Jupiter högt på himlen och bra till inför en lång observationsperiod på flera månader. Det var ett perfekt tillfälle att köra igång. Sju svenska planetfotografer deltog och vi startade “Voyager 3-projektet”.

Fotograferandet och bildbehandlingen tog 6 månader. På Vimeo kan du se en film om projektet och de lösningar som krävdes under arbetets gång. Det blev väldigt omtalat och fick en stor spridning runtom i världen.

Jag skrev bland annat ett blogginlägg på The Planetary Societys webbsida. Johan Warell och jag blev ombedda att skriva en artikel för den största tyskspråkiga astronomitidskriften, Sterne und Weltraum, där jag beskrev projektet och Johan gjorde en spännande driftanalys på vårt bildmaterial vilket bidrog till att ge projektet ytterligare en vetenskapligt dimension.

Pro-amsamarbetet i Junoprojektet

2011 skickade NASA/JPL upp rymdsonden Juno mot Jupiter. I god tid innan dess ankomst den 5 juli 2016 satte det vetenskapliga teamet ihop ett samarbete mellan proffs och amatörer värdlen över, dit även svenska observatörer inbjöds. Vi amatörer skulle bidra med högkvalitativa bilder i en strid ström, så högupplösta opch frekventa som möjligt, som stöd till Junos egen bild- och datainsamling vid varje perijove, alltså vid de närmaste förbiflygningarna av planeten.

Eftersom Jupiter nu stod illa till för oss nordbor var det lämpligare att göra en ny animation med de bästa bilderna tagna av amatörer världen över från december 2014 till slutet av mars 2015.

Utvalda delar har blivit publicerade på APOD och visats på Vetenskapens Värld i SVT. Även här skrev jag ett blogginlägg för The Planetary Society.

Läs mer på JunoCams webbsida

Europlanet-workshops

Den europeiska forskningsorganisationen Europlanet anordnar möten för att främja samarbetsprojekt kring solsystemsforskning i Europa, vilket även omfattar pro-amsamarbeten. Hittills har två workshops kring JunoCam hållits. Vid det första i Nice i maj 2016 representerades sektionen av Johan Warell som berättade om svenska Jupiterobservationer och Voyager 3-projektet. Vid det andra mötet i London maj 2018 representerades sektionen av oss båda. På mötena fick vi tillfälle dels att träffa flera av projektastronomerna i Mission Juno och många erfarna planetfotografer, dels att lyssna på många spännande forskningsrapporter.

Det har gått åt mycket tid att hitta sätt för att förenkla och strömlinjeforma animationsprocessen. Det som tidigare tog dagar och veckor kan nu genomföras inom loppet av en bråkdel av tiden. Detta arbete finns beskrivet i en steg-för-steg manual (se nedan).

Flera av de andra deltagarna på Europlanetmötena är otroligt duktiga programmerare. Vi samerbetar nu runt utvecklingen av appar som förhoppningsvis kommer att förenkla vissa viktiga och tidsödande moment, som att omvandla bilderna till cylindriska projektioner och interpolation- och extrapolationsalgoritmer.

När allt detta är på plats kommer amatörer att kunna producera animationer mycket snabbare och lättare än i dag. Detta nya verktyg kan bli en hjälp även för proffsen för att analysera dynamiken i Jupiters komplexa atmosfär.