Prolog Fokus

Fokus nr 3/Telescopium nr 3, 2013

ATT OBSERVERA STJÄRNHIMLEN

Äntligen kväll och himlen är stjärnklar! På med kängor, jacka och mössa, ut med kikare, teleskop och böcker. Bana vägen ut mot den mörka lanthimlen. Väl där är stjärnorna praktfulla, de tindrar ikapp, vintergatan är bedövande vacker och allt är lugnt och stilla. Glöm vardagens stress, lägg dig ner och ta in allt det stora, det naturliga, det eviga. Underbart, en njutning!

Även för den mest drivne och erfarne himmelsskådare med totalkoll på nattens skeenden är ögonblick som detta en lisa för själen. För en ovan stjärnskådare kan natthimlens prakt ge mer än denna upplevelse. För på den mörkaste himmel infinner sig ibland en viss förvirring – stjärnorna är så talrika, så påträngande att man inte känner igen sig. Vart tog stjärnbilderna vägen, de borde ju vara där, de måste ju vara där någonstans. Men hur hittar jag dem i gyttret?

Tur då att vi har Anders Wettergren. År efter år och stjärnträff efter stjärnträff har han blandat fakta med kuriosa om stjärnbilderna och bjudit på uppskattade föredrag som väldigt många har fått glädje av. Nu finns en del av denna guldgruva även i skriven form, och det inte mindre än här i Fokus nummer 3. I denna utgåva av SAAF:s amatörastronomiska guider ger mottagaren av föreningens Amatörastronomiska pris 2012 en komplett rundvandring på himlen för nybörjare. Årstid för årstid och stjärnbild för stjärnbild ledsagar han läsaren mot en grundläggande kännedom om figurer och vägvisare bland stjärnorna. Det här är guiden för dig som vill lära dig stjärnhimlen snabbt, bekvämt och utan krusiduller.

I Fokus nummer 3, ”Att observera stjärnhimlen”, behöver du inte något teleskop, inte heller papper eller penna, inte timtal av studier under himlapällen för att bli en mästare. Nej, här är det tillgängligheten som står i fokus. Stjärnorna lär man sig bäst under förortens stjärnhimmel, gärna tillsammans med en leende månskära. I sin storslagenhet är nämligen den mörkaste himmel ett gissel för den som vill bli bekant med stjärnbilderna. Lagom många måste stjärnorna vara för att mönstren och de tusenåriga fablerna ska uppenbara sig. Då är stadsparken, småbåtshamnens brygga eller stadsbussens ändstation de ultimata observationsplatserna. Kan det bli mer bekvämt än så?

Men för att lära sig stjärnhimlen behöver man inte bara en lagom mörk himmel. Man måste besöka den också. Inte bara en gång, utan flera. Varför inte en gång i månaden, ett helt år, gärna i sällskap med fältkikaren? Vänta inte med att ge dig ut tills väderprognosen lovar perfekt väder – då kan månen dränka stjärnorna i sitt ljus, och du kan ha annat för dig. För att lära sig himlen behöver man ta sig an uppgiften och genomföra den.

Med denna guide i din hand, en fältkikare och en röd ficklampa kommer du att lära dig himlens alla stjärnbilder under året på ett kick. Garanterat! Himlen finns där uppe, alltid, och den är helt gratis. Glöm inte bort den. Den är din och dess rikedom är outsinlig.

Lycka till!

Redaktionen