Amatörastronomi

Amatörastronomi är ett intresse som delas av många, och som kan göras hur enkelt eller hur svårt som helst. För många är amatörastronomi att låta sig fascineras av den mjölkvita Vintergatan på en mörk himmel långt från staden, för ett fåtal är amatörastronomi att producera vetenskapligt värdefulla observationer. Låt dig inspireras av Jan Sandströms artikel om amatörastronomi.

Besök himmelskalendern för att lära dig himlen och följa händelserna under året. Du får också god hjälp av Fokus, de astronomiska handledningar med ett nytt tema i varje nummer. Du hittar de redan utgivna Fokusnumren i SAAF-butiken. De kommande får du med ditt medlemskap.

För nybörjaren är ofta den stora frågan vilket teleskop som är lämpligt att börja med. SAAF:s guide till teleskop och observationer för amatörastronomen ge svaret på denna och många andra frågor. Andra utmärkta sätt att lära sig om astronomi är att diskutera inom de lokala föreningarna, på stjärnträffar, på Astronet eller på SAAF:s Facebooksida.

SAAF stödjer svensk amatörastronomi och försöker sprida det astronomiska intresset genom astronomiträffar, observationsgrupper, publikationer och gratismaterial. Till skillnad från SAAF:s mer storskaliga arbetsfält samordnas lokala astronomiaktiviteter ofta i föreningar runt om i landet. Dessa presenteras i SAAF:s kalendarium.

De astronomiska föreningar som är verksamma för närvarande är de som följer på denna sida. SAAF önskar hålla denna lista så aktuell som möjligt. Meddela därför gärna kompletteringar och ändringar till webbredaktor[at]saaf.se.

  • Teleskopguiden
  • Astronomiska projekt och utmärkelser
  • Observationshjälpmedel
  • Astronomiträffar
  • Föreningar
  • Amatörobservatorier
  • Amatörastronomer

SAAF:s guide till teleskop och observationer för amatörastronomen

Med denna lilla guide till teleskop, tillbehör, observationer och fotografering hoppas SAAF att den nybörjande amatörastronomen får en bra start på sitt nyfunna intresse.

En av de första frågorna brukar vara "Vilket teleskop skall jag köpa?". Denna enkla fråga är ibland mycket svår att besvara, om man inte har tittat i något teleskop själv, eller kanske bara har läst om dem i broschyrer. Det bästa alternativet då är ofta att ta kontakt med någon astronomisk förening i närheten, som har tillgång till ett eget observatorium, egna teleskop, eller som kan ge information om lämpliga personer att prata med. Stjärnträffarna runt om i landet är även de utmärkta inkörsportar till astronomin i allmänhet, och kan ge ovärderlig hjälp vid teleskopvalet i synnerhet.

Sektionerna inom SAAF hjälper både nybörjare och avancerade amtörastronomer med information inom sitt specialområde. Länksamlingen på SAAF:s hemsida är även den en utmärkt informationskälla.

1. Vad är ett teleskop?

Ett teleskop utnyttjas för att samla in ljus och öka detaljrikedomen på de objekt man vill studera. På den amatörastronomiska marknaden förekommer främst tre olika typer av teleskop: refraktor, reflektor och katadioptrisk. Vardera har fördelar och nackdelar som blir mer uppenbara ju mer man utnyttjar dem, och valet av telskoptyp är i mycket en smaksak. Genom ett lins- och/eller spegelsystem samlas den infallande ljuskonen i ett fokus, vid vilket ett okular eller kamera placeras för att erhålla en observerbar bild.

1.1. Refraktorn - linsteleskopet

En refraktor består av ett objektivlinssystem med ett flertal komponenter. Ett system av linser krävs för att minimera den kromatiska aberrationen (med varierande våglängd förändras fokusavståndet från linsen). Glassorter med olika brytningsindex (oftast kron-, flint- och fluoritglas) utnyttjas för att samtliga våglängder som ögat är känsligt för skall brytas till samma fokalplan. En kromatiskt refraktor har ett två-tre linsigt objektiv; en akromatisk refraktor ett tre-fyra linsigt objektivsystem.

Fördelen med refraktorn är dess solida design som praktiskt taget aldrig kräver justering, och dess ypperliga kontrast och upplösningsförmåga (tack vare icke skymd ljuskon). Dock priset är högt och designen kräver mycket utrymme (fokalförhållande normalt f/15). Refraktorer med strålkonen bruten av två planspeglar förekommer. De senare åren har även snabba varianter (ca f/7) introducerats, men aperturerna förblir relativt små, från 6-20 cm. Tillverkare av förstklassiga refraktorer är Takahashi, Tele Vue, Astrophysics, Unitron och Meade.

1.2. Reflektorn - spegelteleskopet

Reflektorn insamlar ljuset med en paraboliskt slipad primärspegel. I ett Newtoninstrument vinklas den reflekterade ljuskonen ut genom teleskopets sida av en planspegel, placerad innan fokus i instrumentets övre del. I en Cassegrainreflektor finns en hyperbolisk primärspegel och en parabolisk sekundärspegel som för ljuskonen tillbaka genom ett centralt hål i primärspegeln, bakom vilken okularet placeras. Designer med speglar vinklade i förhållande till varandra på ett sådant sätt att strålgången inte skyms av andra element i systemet benämns "off-axis"-reflektorer; ett försök att kombinera fördelarna med reflektorns icke-kromatiska och refraktorns icke-skymda strålgångar.

Fördelen med en enkel reflektor är dess låga pris i förhållande till apertur och frånvaron av kromatisk aberration, men om man transporterar instrumentet krävs regelbunden kollimering. Genom den snabba optiken, från f/4 till f/8, är Newtonteleskop speciellt lämpade för fotografering av ljussvaga objekt; klassiska Cassegraininstrument är betydligt långsammare kring f/20. Det finns ett stort antal tillverkare av reflektorer för amatören, som erbjuder aperturer från 11 till 60 cm. Bland dessa kan nämnas Celestron, Meade, Jim's Mobile Inc., Murnaghan Instruments, Parks Optical och L-5.

1.3. Teleskop med både speglar och linser

Bland teleskop vars optik omfattar både speglar och linser hittar vi de katadioptriska Schmidt-Cassegrain- och Maksutov-Cassegraintyperna med, likt refraktorn, sluten tub. Den förra utnyttjar en sfärisk primär och en parabolisk konvex sekundär samt en aperturlins för att korrigera det sfäriska felet som primären skapar. Maksutov-Cassegrain har en annorlunda, meniskformad, korrektionslins.

Dessa instrument ligger i en prisklass mellan refraktorn och reflektorn, är kompakta och mångsidiga, men saknar till viss del refraktorns bildkvalitet och reflektorns fotografiska möjligheter. Typiskt ligger fokalförhållandet kring f/10. Schmidt-Cassegrainteleskopet är ett mycket populärt instrument, speciellt för sin transportabilitet och det stora utbudet storlekar (12-40 cm), tillbehör och prisklasser. Tillverkarna Celestron och Meade dominerar idag marknaden.

1.4. Prismakikaren

Icke att förglömma är den astronomiska prismakikaren. För att lokalisera objekt, svepa över Vintergatan och studera kometer eller stora nebulosor är detta instrument oöverträffat. 7x50-kikaren (7 gångers förstoring, 50 mm öppning) är en bra grund att stå på; mycket ljusstark och behändig. I storleksklassen över denna finner vi 9x63, 10x70 och 11x80, varav den senare kräver stativ för längre studier. Seriösa amatörer utnyttjar också 15x80 och 20x80 med mindre synfålt, lägre ljusstyrka men med möjlighet att nå svagare stjärnor.

 

2. Teleskopets montering

Två grundläggande monteringsmöjligheter för teleskopet förekommer. Dels den alt-azimutala, där instrumentet placeras på en plattform där rörelser sker i riktningar parallella och vinkelräta mot horisontalplanet; dels den ekvatoriella, där plattformen orienterats så att dess ena axel är inriktad mot himmelspolen, och den andra är vinkelrät mot densamma. Således kan det ekvatoriellt monterade instrumentet följa stjärnornas rörelse genom att drivas runt endast en axel, polaxeln, medan den alt-azimutala konstruktionen kräver rörelse i båda axlar. Detta orskar bildrotation för den senare, vilket måste kompenseras vid långtidsfotografering.

Där den senare mycket enkla och geniala monteringen förekommer talas ofta om "Dobsonteleskop"; tuben är då placerad i en vagga med rörelsemöjlighet i altitud, vilken kan roteras på en azimutal markplatta. Den ekvatoriella monteringen förekommer främst i en "tysk" variant bestående av två vinkelrätt orienterade axlar med instrumentet balanserat av en motvikt på rektascensionsaxeln; Cassegrainteleskop placeras ofta i en gaffelmontering, med tuben mellan två armar i vars förlängning vi finner himmelspolen.

Ofta är en motor kopplad till rektascensionsaxeln på en ekvatoriell montering för att den automatiskt skall kompensera för jordens rotation. Till de nya teleskopmodellerna från de större tillverkarna finns tillbehör som polteleskop, deklinationsmotor och datorstyrning för monteringen.

3. Viktiga teleskoptillbehör

3.1. Okular

En uppsättning okular av hög kvalitet är en minst lika viktig investering som den optiska tuben, vilket tyvärr ofta glöms bort. Ett grundläggande set omfattar ett okular med låg förstoring och stort synfält, samt okular med måttlig och hög förstoring. I en reflektor med skymd strålgång finns en lägsta förstoring som är praktiskt användbar, under vilken okularets utträdespupill endast avbildar spegelns centrala delar där vi finner bilden av sekundärspegelhållaren.

3.1.1. Några användbara formler

Förstoringen F ges av förhållandet mellan instrumentets och okularets brännvidder:

F = f(teleskop) / f(okular),

där f(teleskop) är teleskopets brännvidd och f(okular) är okularets brännvidd. Ett teleskop med brännvidden 900 mm utrustat med ett okular med brännvidd 9 mm ger en försoring av 100 gånger.

Lägsta användbara förstoring ges av

F(min) = D / d,

där d är pupillens diameter. Under mörk himmel och ordentlig mörkeranpassning är d ungefär 7 mm för unga människor. Det kan vara lämpligt att välja ett okular som ger en utträdespupill med en diameter av 4-5 mm för den lägsta förstoringen. Ett 9 mm okular som ger en förstoring av 100 gånger i ett telesop med aperturen 150 mm ger en pupilldiameter av 1,5 mm.

Största användbara förstoring bestäms av teleskopets och okularets optiska kvalitet, kollimering och seeing, och varierar således med instrument och atmosfäriska förhållanden. Man brukar sätta

F(max) = 2 D,

med D uttryckt i mm. Ett teleskop med aperturen 150 mm brukar således inte klara av mer än 300 gångers förstoring.

Okularets apparenta synfält Sa och förstoring bestämmer det verkliga synfältet Sv i grader:

Sv = Sa / f.

Således ger ett okular med ett apparent synfält av 45 grader, som förstorar 100 gånger i ett teleskop, ett verkligt synfält av 0,45 grader (27 bågminuter, dvs ett fält av fullmånens storlek).

3.1.2. Okulartyper

Det finns ett stort antal okulartyper på marknaden med varierande optiska egenskaper. Bland okular med stor ögonrelief och mycket stort synfält (för utbredda diffusa nebulosor, stjärnhopar och galaxer) finner vi TeleVue Nagler och Meade Ultra Wide Angle. Något mindre synfält har TeleVue Panoptic och Meade Super Wide Angle. Om vi önskar skarpast möjliga bild i centrum av synfältet men inte kräver stort synfält (till exempel för planeter, dubbelstjärnor eller planetariska nebulosor) väljer vi Orthoskopiskt eller Plössl som finns i många märken. Liknande okular är Celestron Ultima och Orion Ultrascopic.

För att med ett givet instrument och okular öka förstoringen används en Barlowlins, som förlänger brännvidden mellan 2 och 3 gånger. Fördelarna är att man enkelt "fördubblar" sin okularuppsättning och att man lättare kan observera med glasögon då ögonreliefen blir längre; men tyvärr introducerar man fler linser i strålgången med resultatet att ljusspridning och -absorption ökar och kontrast och skärpa minskar. Vixen LV-okular drar genom en inbyggd Barlow fördel av dennas egenskaper.

Okular förekommer i tre olika standardstorlekar med ytterdiametrarna 25 mm (0,96"), 32 mm (1,25") (vanligast) och 50 mm (2").

Tele Vue refraktor

En refraktor från Tele Vue

Meade Lightbridge

En reflektor i dobsonmontering från Meade Instruments Corporation

Celestron Schmidt-Cassegrain

En Schmidt-Cassegrain från Celestron International

Orion prismakikare

En prismakikare från Orion Telescopes and Binoculars

Tysk ekvatoriell montering

En tysk ekvatoriell montering från Losmandy

Okular från Tele Vue

Okular från Tele Vue

 
 

3.2. Filter kan göra det osynliga synligt!

Tyvärr utbreder sig städerna alltmer och inverkar negativt på möjligheterna att studera stjärnhimlen. Naturlig ljusförorening och emission från kvicksilver- och natriumbelysning kan begränsas genom att blockera dessa våglängder i ett "anti-ljusföroreningsfilter", som transmitterar övriga våglängder, varvid bildens kontrast ökar. Lumicons Deep-Sky, Orions UltraBlock, Celestrons LPR och Meade Nebular filter är exempel på dessa.

Det finns även filter för att specifikt framhäva önskade våglängder som emitteras av objektet. Nebulosor emitterar största delen av sitt ljus i O2+-linjerna vid 496 och 501 nm och H-Beta-linjen vid 486 nm. Lumicons UHC-filter har ett smalt transmissionsområde som omfattar samtliga dessa linjer, OIII-filtret transmitterar endast syrelinjerna. Stora teleskop (över 30 cm) rekommenderas för dessa smalbandsfilter, eftersom bilden blir mörk (men kontrasten mycket hög).

För solobservationer kan instrumentet utrustas med ett H-Alfa filter (Lumicon, Coronado) för observationer av flares, protuberanser och filament. Många firmor erbjuder bredbandiga Wratten-glasfilter i olika färger vilka är speciellt lämpade för visuella studier av planeterna (Meade, Celestron, Orion).

4. Observationsplatsen

Trots alla datorstyrda teleskop, filter och CCD-kameror som finns på marknaden finns det inget som gör observationerna lättare och roligare än en riktig mörk himmel. Om möjlighet finns bör du observera från en höjd för att ha en låg horisont och över skog eller vatten för bra lokal seeing. Helst bör direkt ljus från gatlyktor och hus vara utom synhåll, och stadens smutsgula ljusgloria ligga lågt vid horisonten. Om observationer av speciellt utvalda objekt på en viss del av himlen inte skall göras är det rekommendabelt att alltid ha en fri och mörk himmel mot söder där objekten står som högst. Asfaltsytor och byggnader värms upp under dagen, strålar ut överskottsvärmen under natten, och ökar därför turbulensen i de marknära skikten.

Det finns i Sverige vissa regioner som meteorologiskt sett är sämre än andra för astronomiska observationer, som sydsvenska höglandet och fjällkedjan (mycket nederbörd). Det öppna havet och insjöar ger ofta upphov till dimma under hösten då luften har en lägre temperatur än vattnet. Däremot är Värmland, södra östkusten, och Norrlands kustland solrika. Östersjöns öar har speciellt gynnsam väderlek för amatörastronomen.

Filter från Lumicon

Filter från Lumicon

 
 

5. Fotografering

Fotografering är både det enklaste och svåraste som amatörastronomen kan roa sig med. Genom att placera systemkameran (gärna manuell eller halv-automatisk, då batterier dräneras mycket fort i kyla!) laddad med snabb film på ett stativ och exponera några sekunder eller minuter med trådutlösare får man fina resultat. Denna metod är idelaisk för norrskens- och meteorfotografering. Ju längre exponeringstider, brännvidder och avstånd från polen, desto längre blir stjärnornas spår på filmen. Pröva inledningsvis med 50 mm normalobjektiv, 30-60 sekunders exponering, största bländare och en negativ färgfilm, exempelvis Fuji Super G 400/800, Kodak Ektacolor Gold 400/1000, eller för diabilder Kodak Ektachrome P1600. Naturligtvis måste exakt fokusering ske; det räcker nödvändigtvis inte med att sätta objektivets fokus på oändligheten för att få nålvassa stjärnor.

Om kameran monteras på en ekvatoriell motordriven montering, på ryggen av ett teleskop (vad man i dagligt tal kallar "piggyback"), kan man följa stjärnorna och når då svagare stjärnor och ytljussvagare områden i Vintergatan, andra galaxer, nebulosor och kometer. Med långa exponeringstider lyser emissionsnebulosorna vackert röda och galaxerna blåvita mot den mörka himlen.

Nästa steg är att koppla kameran till teleskopets primärfokus, där okularet normalt sitter, och utnyttja detta som ett stort teleobjektiv. Detta ställer höga krav på följningen; på något sätt måste en guidestjärna med hög precision hållas centrerad i synfältet genom finjusteringar av teleskopets rörelse i rektascension och deklination. Detta utförs oftast med en av två metoder. Antingen monteras ett guideteleskop (ofta en liten refraktor) piggyback på det fotografiska instrumentet, vars rörelser övervakas genom att låta guidestjärnan vara fix i guideokularet under hög förstoring, eller så tas en perifer del av ljuskonen ut till guideokularet vinkelrätt mot optiska axeln i huvudinstrumentet med en "off-axis guider". Fördelen med den förra metoden är den relativa enkelheten att hitta lämpligt ljusa guidestjärnor, kontra den senare som helt eliminerar risken för flexning mellan de två tuberna, vilket kan orsaka felaktiga guidekorrektioner.

De senaste åren har priserna på enklare CCD-kameror sjunkit så pass att de är överkomliga för amatörer. För att utnyttja kameran behöver man en kraftfull dator för styrning, lagring och bildbehandling. Santa Barbara Instrument Groups ST-6 och ST-7 är mycket populära, liksom kamerorna från Starlight Xpress, Pictor-serien från Meade och PixCel 255 från Celestron.

6. Tips för framgångsrika observationer

Det är de små detaljerna som gör det, brukar man ju säga. Så är även fallet vad gäller astronomiska observationer. I Sverige får vi dras med fuktiga nätter vilket gärna orsakar imma på optik under avkylning. Samtidigt skapas dålig instrumentseeing om teleskopet avkyls kraftigt under observationerna. En lång dagghuv monterad som en förlängning av tuben vid dess övre ände hjälper till att hålla optikens temperatur strax över daggpunkten. Aktiv värmning med en serie värmeelement (resistorer kopplade till ett batteri) lindade runt tuben är en oöverträffad lösning. Eftersom imma bildas lättare vid förekomsten av kondensationskärnor är det viktigt att hålla optiken ren från smuts och beläggningar (vilket naturligtvis är fundamentalt för kontrastrika, ljusa bilder).

Under nätter med dålig seeing kan man ofta förbättra densamma genom att blända ner teleskopet, antingen genom en cirkulär apertur centralt kring optiska axeln, eller, för reflektorer, excentriskt för att undvika diffraktionseffekter skapade av sekundärspegeln. Dålig seeing orsakad av varmluft i en öppen tub kan förbättras genom att låta en fläkt via ett laminärt luftflöde driva ut luften vid huvudspegeln.

Dålig kontrast orsakas av smutsig, immig optik eller dåligt avbländad ljuskon. För att komma tillrätta med spritt ljus, kan man placera mattsvarta bländare på tubens (redan mattsvarta) insida. Se dock till att de randstrålar som når spegeln från främre tubkanten inte hindras, för då ökar vignetteringen! Störande ljus från omgivningen undviks genom att gömma sig under ett svart skynke vid observationer av svaga objekt. Man kan även ta till knep som ögonlapp eller röda glasögon för att skydda stavarna från starkt ljus när ögat väl blivit mörkeranpassat. Det är idealiskt att studera stjärnkartor och böcker i mörkret med rött ljus (så svagt som möjligt!) då detta skadar mörkerseendet minst.

Stora reflektorer är ofta av Serrurier-Trusstyp med öppen tub, där spegelhållarna hålls positionerade genom ett antal vinkelställda stag mellan de respektive tubringarna. Teleskopet blir då lättare och enklare att transportera genom att tuben enkelt kan plockas ned i delar, men kollimering krävs vid varje uppsättning och observatörens kroppsvärme har fri passage genom strålgången. Ett svart tyg kan då viras runt stagen och ge en stabilare bild.

 
 

7. Lämpliga nybörjarobjekt

I ett litet teleskop eller prismakikare är naturligtvis de ljusaste och största objekten mest anslående. Låg förstoring (1-50 gånger) passar utmärkt för öppna stjärnhopar som M45 (Plejaderna) i Oxen , M44 (Bikupan) i Kräftan, Melotte 111 i Berenikes Hår, M35 i Tvillingarna och Chi+h (Dubbelhopen) i Perseus, samt de klotformiga hoparna M13 i Herkules, M5 i Ormen, M15 i Pegasus och M3 i Jakthundarna. Bland nebulosor och galaxer är M42 (Orionnebulosan) i Orion, M27 (Hantelnebulosan) i Räven, M31 (Andromedagalaxen) i Andromeda och M33 (Vagnshjulsgalaxen) i Triangeln de bästa.

Större instrument i storleksklassen 10-15 cm räcker till för att himlen aldrig skall ta slut på intressanta objekt. Godbitar är förutom objekten ovan de öppna stjärnhoparna M11 (Vildgåshopen) i Sobieskis Sköld, M36, M37 och M38 i Kusken, M46 och M47 i Kölen och M52 i Cassiopeia; de klotformiga hoparna M92 i Herkules och M53 i Jakthundarna; de planetariska nebulosorna M57 (Ringnebulosan) i Lyran, NGC 2392 (Eskimånebulosan) i Tvillingarna, NGC 7662 i Andromeda och M97 (Ugglenebulosan) i Stora Björnen; supernovaresten M1 (Krabbnebulosan) i Oxen; emissionsnebulosorna M17 (Svannebulosan) och M8 (Lagunnebulosan) i Skytten; samt galaxerna M51 (Virvelgalaxen) och M63 i Jakthundarna, M81, M82 och M101 i Stora Björnen, M64, M85 och NGC 4565 i Berenikes hår, M84, M86, M87 och M104 i Jungfrun, och M65 och M66 i Lejonet.

Fina dubbelstjärnor är Gamma Andromedae, Beta Cygni (Albireo), Gamma Virginis, Alfa Geminorum (Castor), Eta Cassiopeiae, Beta Monocerotis, Zeta Ursae Majoris, Gamma Arietis och Epsilon Lyrae ("dubbel-dubbeln").

8. Litteratur

Spaltmeter står skrivet om teleskop, observationer, djuprymdsobjekt och astrofotografering för amatörastronomer, och denna lilla inledning i nischen skall endast tjäna som aptitretare. Böcker som kan rekommenderas inkluderar följande.

8.1. Handböcker

  • Stjärnhimlen av Paul Schlyter, Bokförlaget Inova (astronomisk kalender).
  • Astronomi - så börjar man av Sven Rehnlund, Almkvist & Wiksell Förlag.
  • The Moon Observers Handbook av F.W. Price, Cambridge University Press.
  • Observing Variable Stars av D. Levy, Cambridge University Press.
  • Sky Watcher's Handbook av Paul Muirden (red.), Spektrum Akademischer Verlag GmBH.
  • The Observational Amateur Astronomer av P. Moore (red.), Springer Verlag London Limited.
  • Small Astronomical Observatories av P. Moore (red.), Springer Verlag London Limited.
  • Burnham's Celestial Handbook, vol. 1, 2 och 3 av Robert Burnham Jr., Willman-Bell, Inc. (klassisk referensbok om djuprymdsobjekt).
  • Observing Handbook and Catalogue of Deep-Sky Objects av C. Luginbuhl och B. Skiff, Sky Publishing Corporation.
  • Visual Astronomy of the Deep Sky av R.N. Clark, Sky Publishing Corporation.

8.2. Kartor

  • Precision Planet and Star Locator av David Kennedal, Sky Publishing Corporation (planisfär).
  • Bright Star Atlas av Wil Tirion, Willmann-Bell, Inc. (stjärnor ljusare än magnitud 6.5).
  • Sky Atlas 2000.0 av Wil Tirion, Sky Publishing Corporation (stjärnor ljusare än magnitud 8.0).
  • Uranometria 2000.0, vol. 1 och 2, av W. Tirion, G. Lovi och B. Rappaport, Sky Publishing Corporation (stjärnor ljusare än magnitud 9.5).
  • Atlas of the Moon av Antonin Rukl, Sky Publishing Corporation.

8.3. Kataloger

  • Sky Catalogue 2000.0, vol. 1 och 2, av A. Hirshfeld och R. Sinnott (red.), Sky Publishing Corporation (idealisk kompanjon till Sky Atlas 2000.0).
  • The Deep Sky Field Guide to Uranometria 2000.0 av M. Craigin, J. Lucyk och B. Rappaport, Sky Publishing Corporation (idealisk kompanjon till Uranometria 2000.0).
  • NGC 2000.0 av R. Sinnott (red.), Sky Publishing Corporation (katalog över samtliga objekt i New General Catalogue och Index Catalogues).

8.4. Planetarieprogram

SAAF:s länksida ger exempel på astronomiprogram för datorn

8.5. Astrofotografering

  • Astrophotography for the Amateur av Michael Covington, Sky Publishing Corporation.
  • Astrophotography II av Patrick Martinez, Sky Publishing Corporation.
M13

M13
Foto: Bengt Svensson

M63

M63
Foto: Mauritz Andersson och Lars Hermansson

 

Astronomiska projekt och utmärkelser

SAAF vill inspirera alla att ge sig ut under stjärnhimlen för att ta del av naturens under och utveckla sitt intresse. Detta gör vi på webben, i tidskriften Telescopium och med årliga stjärnträffar arrangerade tillsammans med lokalföreningar. Men också med andra medel som tidningen NATT och amatörastronomiska handledningar för nybörjare och mer erfarna. Dina framsteg vill SAAF gärna uppmärksamma. Det gör vi med utmärkelser och astronomiska priser.

För att sporra dig att komma igång har SAAF ett antal utmärkelser med syftet att öka observationsintresset såväl för nystartande som för mer avancerade observatörer. Dessa är utmaningar på så sätt att de kräver att observationerna sprids ut under loppet av ett år eller mer, och objekten är valda för att ge en utmärkt inblick i vad som finns att beskåda på himlen och för att pröva på olika observationsmetoder.

Vi delar årligen ut SAAF:s amatörastronomiska pris och när tillfälle ges även Margareta Westlundpriset, som kan bli kronan på verket för en ovanligt stor prestation inom amatörastronomin.

Observationsprojekt

De projekt som vart och ett prisbelönas bär titlarna Planeter, Nordliga stjärnbilder, Solsystemet och Messierobjekt. Dessa är lämpade för såväl nystartande som mer rutinerade observatörer. Observationerna skall dokumenteras på ett standardiserat sätt där vissa grunduppgifter skall noteras, vilket varierar mellan de olika projekten. Mottagare av priserna kommer att uppmärksammas i till exempel Telescopium på passande sätt. Men den mest värdefulla belöningen är nog ändå den att du lärt dig hitta på himlen och blivit en garvad observatör då de alla är genomförda!

Beskrivning av observationsprojekten

För att tilldelas de olika utmärkelserna krävs att följande objekt dokumenteras för varje projekt.

Planeterna: Observera alla de ljusa planeterna, dvs. Merkurius, Venus, Månen (som i detta fall räknas till de jordlika planeterna), Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus. Beskriv var, när och hur du hittade dem, och gör en teckning av deras läge på himlen eller sedda genom teleskopet.

Nordliga stjärnbilder: Observera de 23 viktigaste stjärnbilderna som kan ses från Sverige: Stora och lilla björnen, Draken, Cassiopeja, Andromeda, Pegasus, Valfisken, Perseus, Kusken, Oxen, Orion, Lilla och stora hunden, Tvillingarna, Lejonet, Jungfrun, Björnvaktaren, Norra kronan, Ormbäraren, Herkules, Lyran, Svanen och Örnen. I denna utmaning gäller det att beskriva när, var och hur du hittade och observerade stjärnbilderna. Utöver detta kan du även teckna av eller fotografera dem.

Solsystemet: Observera objekt i solsystemet som är de ljusaste av sin typ eller aktuella på himlen för närvarande: zodiakalskenet, fem småplaneter, fem kometer, de nio planetsatelliter (utom månen) som är ljusare än magnitud 11 (Io, Europa, Ganymedes och Callisto kring Jupiter samt Tethys, Dione, Rhea, Titan och Iapetus kring Saturnus), och ett transneptunskt objekt (i denna grupp räknar vi Pluto). Deltagaren väljer själv lämpliga småplaneter och kometer. Redovisning sker med beskrivning och tillhörande teckning eller foto genom instrument av eget val.

Messierobjekt: Observera 50 Messierobjekt efter eget val. När du tecknad av eller fotograferat dessa är du utan tvekan en kvalificerad djuprymdsobservatör!

Riktlinjer

Alla utmärkelser har några ting gemensamt: observationerna skall utföras under stjärnhimlen under amatörastronomiska observationer, från Sverige, och under hela observationsserien måste deltagaren vara medlem i SAAF. Upptäckter som görs med andra än egna observationella metoder, till exempel baserat på information från digitala databaser på internet eller andras observationsmaterial, godkännes inte.

För varje objekt skall följande detaljer noteras: objekt, datum, tidpunkt, instrument (blotta ögat, fältkikare eller teleskop), väder (tex. molnighet och temperatur), observatör, observationsort, övriga noteringar. För teleskopobservationer anges dessutom vilken förstoring du använt och synfältet för det nedtecknade området. Om observationen görs fotografiskt noteras exponeringstid, instrumenttyp (film, CCD, webkamera, videokamera etc), och eventuell bildbehandlingsmetod.

Lycka till med observationerna! Och när du är klar med ditt första projekt, kontakta ordforande[at]saaf.se!

SAAF:s utmärkelser till amatörastronomer

SAAF delar ut det årliga Amatörastronomiska priset och även Margareta Westlundpriset då detta motiveras. Pristagarna väljs ut av SAAF:s styrelse. Alla medlemmar är välkomna att nominera.

Observationshjälpmedel

För att du lättare skall kunna dokumentera dina obervationer finner du här ett par observationsblanketter som kan vara till hjälp.

Astrofotoblankett (pdf)

Deep Sky-kort (pdf)

 

Hämta Acrobat reader

Astronomiträffar

Värmland Star Party 2011 kommer att hållas på Berga 4-6 mars 2011.

Då börjar det bli dax för populära Värmland Starparty, årgång 21 som går av stapeln 4-6 mars 2011. Som vanligt så hålls evenemanget på Berga Gård i Lysvik med fantastisk vy över både sjön Fryken och den mörka stjärnhimlen. Programpunkterna är till stor del fastställda och du kan se dessa här nedan (med reservation för ändringar). Huvudföredragshållare är astronom Carina Persson, Onsala Rymdobservatorium som pratar om vilka nya upptäckter som har gjorts med Herschelteleskopet. Bland andra föredragshållare kan nämnas Johan Kärnfeldt, Anders Wettergren och Mikael Skafar.

Vidare så är firma Astro Sweden på plats och som vanligt har vi den astronomiska tipspromenaden, den uppskattade lunchen, kommers, levande musik, försäljning av kaffe, korv och filippinska grillspett, observationer med teleskop och inte minst tid för vanligt umgänge. Ta gärna med ditt eget teleskop! En guidad visning vid sveriges största privata observatorium (3 km från Berga Gård) kommer att ske någon gång under lördagen. Teleskopet är inte helt färdigt men stora delar av det står på plats i det nya observatoriet.

För anmälan till VSP ring Conny Pettersson, tel. 0554-123 00 (kvällstid) eller sätt in 130:- på plusgiro 621 29 12-7 (hela helgen) eller 80:- (1 dag) och ange "Mats Yderstig" som betalningsmottagare. Obs! Vill du äta den utsökta lunchen på lördag anmäler du också detta till Conny, senast 2 mars (betalas på plats). Platserna är begränsade så först till kvarn....
För bokning av rum för övernattning kontakta snarast Berga Gård på 0565-804 00 (vardagar)!

Vill du hålla ett föredrag kontakta Mats Yderstig på 0702-12 29 88. Möjlighet till detta finns endast under lördag kväll och av kortare karaktär

Varmt välkomna önskar Värmlandsgänget!

För program, gå in på VSP-sidan

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Astrokongressen

Arrangör: SAAF
Hemsida URL: http://www.saaf.se/astrokongress.php

Astrokongressen anordnas på olika platser i landet och arrangeras av SAAF i samarbete med en lokal astronomiförening. Under denna träff ligger fokus på talrika föredrag av namnkunniga amatörer och proffs, lokalföreningens aktiviteter och rapporter från SAAF:s sektioner. Uppsala AmatörAstronomer var värd för kongressen 2005, den första sedan 1992. Kontakta SAAF:s ordförande om din förening vill vara värd vid nästa tillfälle!

 
 

Sagittarius

Arrangör: Grönhögens Astronomiska Förening / SAAF

E-post: jorgen.danielsson2[at]telia.com
Hemsida URL: http://www.saaf.se/sagittarius.php

I slutet av juli eller i augusti, på södra Ölands alvar, har observationer högsta prioritet under detta några dagar långa möte då Sagittarius och Vintergatans centrum kan studeras.

 
 

Träff Under Stjärnorna

Arrangör: Mariestads Astronomiska Klubb

Denna institution i svensk amatörastronomi sker normalt under en helg i september varje år vid Bifrostobservatoriet utanför Mariestad. Föredrag av amatörer och professionella astronomer samt observationer. Vanligtvis stort deltagarantal och livlig kommers.

 
 

Värmland Star Party

Arrangör: "Värmlandsgänget" och SAAF

Hemsida URL http://www.saaf.se/vsp.php

I smällkalla vintern samlas härdade amatörastronomer i Lysvik, Värmland, för observationer och gemytlig samvaro. Föredrag av amatörer och professionella astronomer, kommers.

 
 

Astronomiföreningar

Rikstäckande:

Svensk AmatörAstronomisk Förening (SAAF)

Johan Warell
Lindby 229
274 93 Skurup
Tel. 0706-49 47 31
E-post johan.warell[at]saaf.se
Hemsida URL http://www.saaf.se

700 medlemmar

Svenska Astronomiska Sällskapet (SAS)

Dan Kiselman
AlbaNova/ Stockholms observatorium
106 91 Stockholm
Tel. 08-553 785 31
E-post sas[at]astro.su.se
Hemsida URL http://www.astronomiska.se/

2300 medlemmar

Lokala föreningar:

Alingsås Astronomiklubb (AAK)

Robert Wahlström
Oscarsg 15
441 33 Alingsås
Tel. 0734-232 632
28 medlemmar
E-post aak[at]alderaan.nu
Hemsida URL http://aak.alderaan.nu

Astronomiska Sällskapet Aquila i Kristianstad

Jonas Carlsson
Fröknegårdsvägen 14
291 35 Kristianstad
Tel. 044-12 95 35
E-post aquila_kristianstad[at]yahoo.se
Hemsida URL www.aquilastronomy.com

Astronomiska Föreningen (AF)

Bertil Pettersson
Institutionen för astronomi och rymdfysik
Box 515
751 20 Uppsala
Tel. 018-471 5980
E-post af[at]astro.uu.se

Astronomiska Sällskapet Tycho Brahe (ASTB)

Peter Linde
Box 43
221 00 Lund
Tel. 040-21 23 40
E-post peter[at]astro.lu.se
Hemsida URL http://www.astb.se/

Avesta Astronomisällskap

Per Andersson
Blåbärsvägen 3
774 62 Avesta
Tel. 0226/565 59

40 medlemmar

Borås AstronomiSällskap (BAS)

Johannes Stolt
Tel. 0734-23 35 92
30 medlemmar
E-post: johannes[at]bas.saaf.se
Hemsida URL http://bas.saaf.se

CosmoNorr

Göran Strand
Byvägen 20
832 45 Frösön
Tel. 070-344 90 46
E-post: info[at]cosmonorr.se
Hemsida URL http://www.cosmonorr.se/

Ericsson Astronomiförening

Staffan Skogby
Gamla Kyrkvägen 18
18 253 Danderyd
Tel. 08-755 0924
E-post staffan.skogby[at]gmail.com
Hemsida URL http://www.eaf.se

140 medlemmar

Dalarnas AstronomiFörening

Tomas Wikander
Bogservägen 8
784 77 Borlänge
Tel. 073-920 53 90
E-post: wikander.tomas[at]gmail.com
Hemsida URL http://daf.saaf.se

Gamleby Amatörastronomers Förening

Bo Söderberg
Synestad Sörgården
594 92 Gamleby
Tel. 0493-517 22

20 medlemmar

Gislaveds Astronomiska Sällskap Orion

Bo Svensson
Stugvägen 3
332 33 Gislaved
Tel. 0706 109 809
E-post bogsve[at]gmail.com
Hemsida URL http://www.astronomi-gislaved.se/
Facebooksida: sök på Gislaveds Astronomiska Sällskap

45 medlemmar

Grönhögens Astronomiska Förening

Jörgen Danielsson
Hasselstigen 2D
386 30 Färjestaden
Tel. 0485-344 62
E-post jorgen.danielsson[at]saaf.se
Hemsida URL http://gaf.homeip.net/

30 medlemmar

Göteborgs Astronomiska Klubb (GAK)

Christian Vestergaard
Romansvägen 1/307
451 71 Uddevalla
Tel. 0522-761 51
E-post Interstellarum[at]telia.com
Hemsida URL http://www.goteborgsastronomiskaklubb.se

127 medlemmar

Hallands Astronomiska Sällskap

Charlotte Sikö Helin
E-post: c.he@telia.com

Hemsida URL: www.hastro.se

123 medlemmar

Karlskrona Astronomiförening

Bernth Svensson
Norra Möllebacksgränd 2
371 34 Karlskrona
Tel. 0455-173 40
Hemsida URL http://www.astronomi-kaf.se/
E-post bernth[at]astronomi-kaf.se

22 medlemmar

Kumla Astronomiklubb

Mikael Jakonen
Hagendalsvägen 14
692 30 Kumla
019-57 13 79
Hemsida URL http://w1.195.telia.com/%7eu19511435/
E-post trilliadin[at]hotmail.com

25 medlemmar

Ludvika Amatör Astronomiska Förening

Magnus Lalander
Nyponstigen 36
771 43 Ludvika
Tel. 0240-165 11
E-post magnus.lalander[at]telia.com
Hemsida URL http://www.laaf.n.nu

7 medlemmar

Västerås Astronomi och Rymdforskningsförening (VARF)

Timo Karhula
Vitmåragatan 8, 5 tr.
722 26 Västerås
E-post timo.karhula[at]saaf.se
Hemsida URL http://www.varf.se

30 medlemmar

Projektet "Mitt hem i kosmos"

Valter Fryxelius
Box 111
671 31 Arvika
Tel. 0570-72 82 10
E-post valter.fryxelius[at]svenskakyrkan.se

Daniel Sundström
Kastanjegatan 5 C LGH 1101
671 50 Arvika
Tel. 0703-01 39 93
E-post: daniel.d.sundstrom[at]gmail.com

30 deltagare

Mariestads Astronomiska Klubb (MAK)

Sören Persson
Björkvägen 4
542 43 Mariestad
Tel. 0501-10178
Mobil tel. 0706-849898
E-post s.persson[at]mac.com
Hemsida URL http://www.algonet.se/~makastro

150 medlemmar

Norrköpings Astronomiska Klubb (NAK)

Håkan Norén
Sankt Persgatan 41
602 33 Norrköping
Tel. 011-16 09 06
Hemsida URL http://www.nak.se

50 medlemmar

Slottsskogsobservatoriets vänner (SV)

J. Persson
Eklanda Hage 31
431 49 Mölndal
Hemsida URL http://slottsskogsobservatoriet.se

25 medlemmar

Societas Coronae Borealis

Jan Sonnvik
Elverksvägen 3
240 10 Dalby
E-post jan[at]sonnvik.com
Hemsida URL http:/www.coronaborealis.org

Stockholms AmatörAstronomer (STAR)

Gamla Observatoriet
Drottninggatan 120
113 60 Stockholm
Tel. 08-32 10 96
E-post nilserik.olsson[at]telia.com
Hemsida URL http://www.starastro.org/

200 medlemmar

Uppsala AmatörAstronomer (UAA)

Mauritz Andersson
S:t Göransg. 31 C
75326 UPPSALA
Tel. 018-51 31 06
E-post ztiruam[at]gmail.com
Hemsida URL http://uaa.saaf.se/

70 medlemmar

Östergötlands Astronomiska Sällskap

Lennart Samuelsson
Kvinnebyvägen 107
582 60 Linköping
Hemsida URL http://www.astronomi-oas.nu

120 medlemmar

 

 

 

Amatörobservatorier

AAK:s observatorium (AAK)

Terje Thornqvist
Köpmansgatan 29
441 41 Alingsås
Tel. 0322-181 29
Tel. obs. 0322-310 63
E-post aak[at]alingsas.mail.telia.com

Bifrostobservatoriet (MAK)

Rune Fogelquist
Borgmästaregatan 7
542 33 Mariestad
Tel. 0501/181 67

Borås AstronomiSällskaps observatorium

Johannes Stolt
Tel. 0734-23 35 92
E-post: johannes[at]bas.saaf.se
Hemsida URL http://bas.saaf.se

Lahallsobservatoriet (GAK)

Göran Kajler
E-post: forestandare[at]goteborgsastronomiskaklubb.se
Hemsida URL www.goteborgsastronomiskaklubb.se

Observatoriekullen (STAR)

Observatoriechef Curt Olsson
Nimrodsgatan 17, 1 tr
115 42 Stockholm
Tel hem 08-664 21 90
Tel arb 08-764 19 85
E-post curt.olsson[at]telia.com
Hemsida URL http://www.starastro.org

Observatoriet vid Landeryd (ÖAS)

Lennart Samuelsson
Kvinnebyvägen 107
582 60 Linköping

Sandvretens observatorium (UAA)

Observatoriechef Lars Hermansson
Linnégatan 5A
753 32 Uppsala
Tel. 018-12 63 16
E-post lars.hermansson4[at]comhem.se
Hemsida URL http://uaa.saaf.se/observatoriet.php

Skallbackens observatorium

Hans Lundström
Hagavägen 64
784 40 Borlänge
Tel. 0243-22 59 89

Slottsskogsobservatoriet

Hemsida URL www.slottsskogsobservatoriet.se

Tycho Brahe Observatoriet (ASTB)

Lars-Olof Hansson
Box 2
23821 Oxie
Tel. 040-54 70 12
E-post lars.hansson[at]mbox301.swipnet.se
Hemsida URL http://www.tbobs.lu.se

 
   

 

Svenska Amatörastronomer

Namn E-post Tel-nr Stad Övrigt
Mauritz Andersson ztiruam[at]gmail.com 0705-420253 Uppsala Intresserad av teleskop- och optikdesign. Astrofotografering med CCD och mellanformatsfilm.
Henrik Beglert beglert[at]hotmail.com 0380-155 77 Nässjö Jag är född 1974 och bor på toppen av det småländska höglandet. Jag observerar med en 10x50 fältkikare samt ett 6" Maksutov-Cassegrain teleskop, då i huvudsak solsystemet och dubbelstjärnor. Är medlem i SAAF samt SAS.
Jörgen Bengtsson ufologi[at]spray.se 0521-13251 Vänersborg Intresserad av solsystemet, planeter kring stjärnorna, exobiologi, SETI. Medlem i SAAF och SAS.
Razvan Chiriac razvan[at]passagen.se 019-184540, 070-7136276 Örebro Jag heter Razvan Chiriac. Har hållit på med astronomi sedan 1999. Har byggt teleskop för försäljning sedan dess. Nu bygger jag lätta teleskop i aluminum.
Malin de Lange johnny.de_lange[at]telia.com 073-6580298 Örebro Speciellt intresserad av månstudier, solen, planeterna och stjärnorna.
Gregor Duszanowicz gregor[at]norigo.se   Åkersberga Intresserad av konvensionell, ccd samt webcam astrofotografering, observationer av kometer, galaxer etc. hemsida finns på http://home.swipnet.se/astro-gregor/
Peter Ericson http://www.pericson.com/contact/   Lidköping Intresserad av (intelligent) liv i rymden och att observera satelliter och speciella astronomiska händelser, t.ex. meteorregn, mån- och solförmörkelser m.m. Medlem i SAAF. Hemsida: http://www.pericson.com
Jonas Hall jonas_hl[at]yahoo.se 070-449 02 50 Stockholm Försöker starta upp Danderyds Astronomicenter (DAC). Medlem i STAR och UAA. Älskar kikare och vill föra ut den praktiska astronomin i skolorna med rätt grejor.
Per-Magnus Hedén clearskies[at]bostream.nu 08-51176668 Vallentuna Är intresserad av astronomi och astrofotografering. Hemsida: http://www.clearskies.se
Peter Hylén peter[at]hylen.com 08-667 51 10 Stockholm Astronomisk och kosmologisk allätare i fåtölj, vid dator och även som 'balkongastronom'. Medlem i SAAF och SAS.
Per Johansson per.johansson[at]sa.erisoft.se 0910-731223, 0913-40032 Skellefteå Är intresserad av galaxer. Hållit på sedan 1991. Har en Vixen NA120 refraktor.
Nils Karlsen nils.karlsen[at]bredband.net 090-137661 Umeå Jag är en "gammal amatörastronom som byggde min första 6" Newton teleskop 1958 och som på den tiden var medlem i Svenska Astronomiska Sällskapet. Nu är jag snart pensionär och har tänkt ta upp amatörastronomin igen på min agenda. Jag har nu en 80mm refraktor, ett MC 4" reflektor och en egen tillverkad 8,75" Newton med gaffelmontering och drivning. Mitt intresse är allt som rör sig där uppe, hur och framför allt varför. Hemsida finns på http://hem.bredband.net/b130897
Timo Nordberg mybrightstar[at]mail.com 0431-455823, 042-371522 arb. Hjärnarp (Ängelholm) Intresserad av astrofoto och teleskoptillverkning. Är medlem i SAAF. Hemsida finns på www.astroswede.com
Jan Persson jan.persson[at]saaf.se 031-277820 Mölndal Sysslar mest med skrivbordsastronomi för närvarande. Intresserad av att sprida information om amatörastronomi och att popularisera astronomi och rymdfart. Jobbar med europeiska bärraketer och satelliter.
David Rinnan david[at]rinnan.com 08-7089204, 073-6135065 Västertorp (Stockholm) Är främst intresserad av Astrofotografering, både via teleskop och vanlig kamerautrustning. Visuellt är det DSO som hägrar mest. Jag är medlem i SAAF, SAS och STAR. Min astrohemsida hittar man på www.rinnan.com/astro
Mikael Skafar mikael.skafar[at]pharmacia.com   Hyllinge (Helsingborg) Jobbar som webb utvecklare på Pharmacia i HBG. Har sysslat med Astronomi sedan Hale Bopp var här. Intresset satte fart på alvar när jag 1999 köpte mitt första teleskop en 60mm Unitron refraktor. Nu har jag en Meade 8" LX10 Schmidt-Cassegrain. Jag observerar allt från Galaxer till Månkratrar och fotograferar både med videokamera, vanlig film och CCD kamera. Är medlem i SAAF. Hemsideadress: www.skafar.com
Jan Sonnvik stargazer[at]astronomy.se 070-2242586 Dalby (Lund) Har sysslat med amatörastronomi sedan 1977. Varit med i styrgruppen för Tycho Brahe observatoriet i Oxie under många år. Främst intresserad av CCD-teknik och observerar med mitt NexStar 11 GPS teleskop. Se vidare på www.astronomy.se.
Kaj Strang kaj.strang[at]llaky.fi 070-6010922 Seskarö, Norrbotten Jag är 45 år och har varit intresserad och hållit på med astronomi sedan barnsben. Mitt intresse sträcker sig över hela fältet alltifrån vår atmosfär till universums yttersta gränser. Har stående prenumeration på Sky & Telescope sedan 70-talet och följer med i allt + läser litteratur i Astrofysik-Kosmologi. Observerar regelbundet himlen med 3 teleskop enl.följande: Celestron C8 "Orange modell", 6" f=8 Newton hembygge "Skeletontyp" och 12" f=8 Newton hembygge "vanlig tub". För övrigt.. Byggde mitt första teleskop 14 år gammal. Är med i Sven O Rehnlunds bok Astronomi, Så Börjar Man med mitt Mylarfönster Observatorium som jag byggt. Har konstruerat och byggt en hastighetsvariator till C8 synkronmotor som jag kan dela med mig till andra ev. intresserade. Ett måste för astrofoto med detta instrument.
Bengt Svensson bengt-s[at]swipnest.se 0435-52141 Örkelljunga Född 1966. Intresserad av det mesta i observationsväg. Köpte mitt första teleskop 1990 en hembyggd 6" reflektor. Observerar idag mest med min 6" refraktor. Hemsida finns på www.astropixlar.com
Martin Söderlund ms.ms[at]telia.com 060-156622 Sundsvall Intresserad av deep sky, planeterna, astrofoto och skrivbordsastronomi. Medlem i SAAF.
Daniel Söderström daniel.soderstrom[at]saaf.se 013-3437588 Linköping Sysslar mest med fåtöljastronomi för tillfället, om ens någon astronomi, då skolan tenderar ta all tid.
Göran Thisell info[at]sentec.se 08-7607850 Barkarby (Stockholm) Programstyrning av teleskop och koppling mot dator eller mikrocontroller. Även "sketching" när det inte är för kallt ute..
Tommy Östlund ostlund.astro[at]telia.com 08-7540908 Sollentuna Intressen Astrofotografering främst med CCD och visuella observationer. Köpte teleskop hösten 1999 en Schmidt-Cassegrain Celestron 8" på en Vixen GP montering, har också en liten refraktor 80mm f:4. Är medlem i SAAF. Hemsideadress: www.astrobilder.com/